"Det var kunskap jag behövde" : studiecirklar och politisk kultur

Studiecirklar har haft en stor betydelse för arbetarrörelsen, liksom för många andra folkrörelser, under 1900-talet. De var viktiga verktyg för att kunna vara samhällsengagerad och vara med och ta ansvar för det man ansåg vara av ett gemensamt intresse. Att vara med och ta ett ansvar för det gemensamt angelägna och besätta politiska poster runt om i kommunerna krävde kunskap om den kommunala verksamheten. Även om många av arbetarrörelsens ledare genom studiecirklar och vardagligt arbete i olika föreningar var skolade föreningsmänniskor och driftiga ledare, så gällde det nu att behärska den kommunala organisationen. För att i Helsingborg klara detta startades i ABF:s regi cirklar i medborgarkunskap. Genom studiecirklarnas betoning på bl.a. praktiska färdigheter och nyttiga ämnen för den fackliga och politiska kampen blev cirklarna viktiga platser där man lärde sig och varandra att sköta de fackliga och politiska organisationerna. Men minst lika viktigt var att cirklarna genom de ämnen man studerade och diskuterade bidrog till att ge en tilltro till politiken som en möjlighet att ta tillvara det man uppfattade som av gemensamt intresse. På detta sätt blev studiecirklarna viktiga i utvecklingen av demokratin i samhället och platsen där man blev delaktig i en politisk inskolning som vi kan kalla för politisk socialisation. Genom sin omfattning och betydelse var studiecirklarna en viktig del inom arbetarrörelsen och bidrog till att forma en politisk kultur inom arbetarrörelsen. En uppsättning normer, värderingar och gemensamma förställningar man kan finna bland politiskt aktiva inom arbetarrörelsen. I formandet av en politisk kultur fyller så triviala frågor som: Hur gick mötena konkret till? Vem gjorde vad, vad handlade mötena om, hur såg mötesrummen ut, hur gick det till när man lärde sig mötesteknik, skriva protokoll, hålla anförande osv